Ekologiskt vin

Vid ekologisk vinodling produceras rena och äkta druvor med respekt för jordmån, natur och människor. En ekologisk gård är en del av naturen. Ekologiska odlare vill leva i harmoni med naturen och inte kämpa emot den eller endast utnyttja den. Ekologisk odling strävar efter att verka så nära naturens egna metoder som möjligt och samtidigt använda naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt. Målet är att skapa ett ekosystem med cirkulerande energi och näringsämnen och hållbar verksamhet på lång sikt.

Inom ekologisk odling används inte konstgödsel eller syntetiska kemikalier och giftiga bekämpningsmedel utan jordmånen sköts naturenligt så att den hålls frisk, i balans och fertil. Strävan är att bevara eller till och med öka växternas och djurens mångfald. Speciellt vill man bevara ursprungsarterna, som till sin natur är motståndkraftiga mot lokala skadedjur och tål det lokala klimatet bättre.

Inom ekologisk vinodling sås ofta andra gröna växter och örter bland vinrankorna. Även runt vingården planteras mera växtlighet såsom buskar och träd. Dessutom anläggs ängar. Alla dessa växter sköter jordmånen som gör att nyttiga insekter och organismer kommer tillbaka samtidigt som de skyddar mot erosion och utarmning av jorden. Dessutom binder vissa växter kväve och kol i marken, vilket för sin del förebygger klimatförändring.

Inom ekologisk odling sköts ogräsbekämpningen i stor omfattning med mekaniska metoder och på så sätt behövs inga ogräsgifter användas. För att få bukt med ogräs och skadedjur kan även deras naturliga fiender tillgripas, t.ex. vissa växter eller insekter såsom nyckelpigor. Även sådana naturliga ämnen som tillåts i ekoförordningarna kan komma i fråga, t.ex. växtoljor eller mikro-organismer.

Inom ekologisk odling respekteras även jordens vattenreserver. Slöseri med vatten förekommer inte och urlakningen minskas i mån av möjlighet genom att förbättra jordmånens struktur och plantera växtlighet som minskar erosionen. Dessutom strävar man efter att bevara de naturliga vattenreserverna såsom kärr och källor. Och eftersom inga syntetiska och giftiga ämnen används, anhopas inga sådana ämnen i sjöar, bäckar och andra vattendrag.

Odlarna av ekologiska druvor är således i hög grad proaktiva – när vingården sköts omsorgsfullt och naturenligt är den i balans och motståndskraftigare mot eventuella sjukdomar och andra problem. På så sätt behöver kemiska ämnen inte ens användas. Dessutom hjälper en bra jordmånsstruktur och växtmångfald gården att mycket bättre kunna anpassa sig till klimatförändringens följder, t.ex. översvämningar och torka.

När jordmånen och rankorna hålls friska är också druvorna friskare. Då druvorna har fått utvecklas naturligt utan gifter och främmande ämnen har de också de rätta egenskaperna för att utan manipulation i vinbryggeriet åstadkomma ett vin som är i balans och som avspeglar platsen där druvorna har vuxit. Resultatet är alltså ett vin som är både renare och naturligare.

Producenterna av ekologiska viner inom EU följer i sin vinodling EU:s ekoförordningar, som bestämmer hur rankorna och jorden ska behandlas för att druvorna ska kunna betecknas som ekologiska. Från och med juli 2012 gäller strängare regler också för vinbryggerierna. Reglerna bestämmer bl.a. den maximala sulfitmängden i färdiga viner, begränsar vilka tillsatsämnen som får användas och förbjuder vissa metoder med vilka vinets egenskaper manipuleras vid den konventionella vintillverkningen. När ett vin är certifierat enligt EU:s förordningar har således strikta regler iakttagits under hela dess livscykel, vilket garanterar att det är producerat med tanke på miljöns, djurs och människors välmående.

Vid tillverkning eller konsumtion av ekologiska viner är det alltså inte bara fråga om att vilja erbjuda slutkonsumenterna renare viner utom även om mycket annat: man villl även garantera arbetarnas säkerhet och hälsa, förbättra människors och djurs livskvalitet, främja naturens välmående och luftens renhet samt skapa ett hållbart tillvägagångssätt så att även kommande generationer får leva i en vacker och frisk natur och njuta av rena och äkta viner.

Vilka problem finns det då inom den konventionella vinodlingen?

Inom den konventionella vinodlingen finns det några problem som alla nödvändigtvis inte kommer att tänka på. En stor del av dessa problem beror på de konstgödselämnen och syntetiska kemikalier samt de giftiga bekämpningsmedel som systematiskt används i odlingen.

Vinrankor är speciellt känsliga för olika virus och svampsjukdomar, vilket till stor del beror just på användningen av naturfrämmande syntetiska ämnen som försvagar växtens naturliga motståndskraft. Att kämpa mot naturen genom att skapa en monokultur, där det odlas endast en enda art runt vilken det inte finns något annat liv, medför också problem. Ett naturligt ekosystem innehåller många olika arter som alla har en egen uppgift. Därför hålls naturen frisk och motståndskraftig. När denna balans rubbas blir vinrankan svagare och klarar inte längre av att försvara sig ordentligt. Resultatet blir svåra sjukdomar och virus. Kampen mot dessa sjukdomar förs med farliga molekyler, som ytterligare försvagar vinrankan och dessutom så småningom gör skadedjur motståndskraftigare mot gifter. Följden blir en ond cirkel där bekämpningsmedel används i allt större utsträckning.

Bekämpningsmedlen som används inom konventionell odling är mycket giftiga, så giftiga att människorna som utför besprutningen med dem måste ha på sig syremask och skyddskläder. Dessa gifter gör att arbetarna på vingården får många olika och ibland mycket svåra sjukdomar och t.o.m. dör.

Bekämpningsmedlen förorsakar också problem för människorna som bor i närheten av vingårdarna. Gifter sprids lätt med vinden t.ex. till parker och vanliga invånares gårdsplaner. Problemet är speciellt stort då ämnen sprutas från luften med hjälp av flygplan. Det har rapporterts att människor som bor i närheten av vissa vingårdar har t.ex. allergiska reaktioner, andningssvårigheter, magbesvär och brännskadeliknande utslag.

Rester av bekämpningsmedel hittas ochså förvånansvärt mycket i färdiga produkter. Dessa ämnen ansamlas i människokroppens fett och organ, såsom i levern och hjärnan, där de verkar i synergi med varandra, dvs. deras sammanlagda effekt är mycket större än deras enskilda effekt. Många av ämnena har konstaterats vara t.ex. karsinogena eller förorsaka missbildningar.

Kemikalieanvändningen inom den konventionella odlingen leder också till att livet i jorden och jordmånens struktur förstörs tämligen snabbt. Detta i sin tur leder till exempel till att jordmånen eroderas och främmande ämnen sköljs ut i vattendragen. Följden är t.ex. att vattendragen eutrofieras (t.ex. algblommingen) och att gifter ackumuleras uppåt i näringskedjan, där den sista länken i kedjan, t.ex. ett rovdjur eller människan, får i sig den största portionen. Den omfattande rovfågeldöden misstänks bero på bl.a. just dessa farliga ämnen som används inom det konventionella jordbruket. Skadedjursgifter har också konstaterats vara en delorsak till att så massor av arbetsbin har försvunnit på sista tiden.

Bekämpningsmedlen som används inom den konventionella odlingen påskyndar även klimatförändringen, eftersom det används väldigt mycket energi vid deras tillverkning. Vid tillverkningen och användningen av t.ex. kvävegödsel uppstår också mycket kvävedioxid, en mycket stark och långvarig växthusgas som försvagar ozonlagret.

Det finns en del som anser att det inte kan vara rätt med ett system där endast främmande ämnen matas in i en natur där växterna, djuren och människorna mår dåligt och som på lång sikt inte producerar något annat än tjocka plånböcker för kemikalie- och läkemedelsindustrin.